2012-01-22 | 21:06:52 | Kategori: 1Dream1Direction

1Dream1Direction - Kapitel 8

Previous:
"Vad är det?" frågade han förvånat.
Jag fick tillbaka medvetandet, och fick panik. Jag började andas mer våldsamt, och jag kände hur mitt hjärta dunkade snabbare än vanligt.
"Lugna ner dig Ash."
Han omfamnade mig.
"Jag vet inte om jag klarar av det här Zayn."
Jag kollade upp på honom, och hans ansikte blev besviket.
"Vadå?" frågade han nervöst.
"Att sjunga, inför flera tusen människor. Det är för mycket för mig."
Jag hörde hur Zayn suckade djupt, och andades tungt. Han rörde sin hand sakta genom mitt hår, och kramade om mig hårdare.
.............................................................................................................................................................................................................................


Zayns perspektiv:
Jag ville aldrig nånsin släppa henne. Hon skakade mer och mer.  All snurrade runt i mitt huvud, och smärtan tryckte i magen. Jag klarade inte av att se henne såhär. Hon var så rädd, och det gjorde ont i mig. Hon kramade om mig hårdare, och jag smekte hennes huvud. Vi sa ingenting, vi bara stod där helt tysta.
'Hey! Vad gör ni här inne?" det var en stark manlig röst som ropade nerifrån scenen. Jag tyckte jag kände igen rösten från någonstans.
Vi båda ryckte till, och kollade chockade ner på mannen. Jag såg bara hans gestalt. Han steg fram i ljuset, och då kände jag igen honom. Det var den mannen som skulle vara en av jury medlemmarna. Ash gick bakom mig.
"Är inte det Simon Cowell?" viskade hon i mitt öra.
Jag nickade sakta, och han stod bestämt med händerna på höfterna. Han väntade på ett svar. Vi stod som fastklistrade där på scenen, och tillslut började han gå upp mot scenen. Våra huvuden styrdes efter hans rörelser mot oss. Tillslut var han bara en halv meter från oss. Han såg inte arg ut, men han såg inte heller glad ut. Någonstans mittemellan det.
"Uhm..." Var det enda som kom ur mig. Ash tog tillslut modet till sig, och gick fram.
"Det är mitt fel förlåt. Jag skulle sagt nej till det här." sa hon, och skakade fortfarande.
Jag gick fram och la min hand på hennes axel. Jag kollade på henne.
"Vad gör du?" mimade jag åt henne, och hon bara ryckte på sina axlar.
"Nej, det är mitt fel. Jag tvingade med henne i det här." jag tystnade, och kollade ner i golvet.
Simon bara harklade sig, och satt du armarna i kors.
"Men, vi hade inte tänkt förstöra något eller något sånt." fortsatte jag. Ash tog tag i min hand., och jag kramade om den hårt, för jag var så spänd. Jag kände hur mina händer började bli blöta. Simon bara skrattade till lite, och log sedan.
"Haha. Jag förstår, det är lugnt för den här gången. Men låt det inte hända igen." han fick en allvarlig blick, och pekade bestämt mot oss båda. Vi nickade och såg ner i marken. "Vad heter ni?" frågade han sen, för att byta samtalsämne.
Jag och Ash kollade på varandra, och sedan mot honom.
"Zayn...Zayn Malik." sa jag och kollade på Ash. Hon stod och kollade ner i marken. "och det här är Ashley Chamrah."
Simon nickade, och räckte ut sin hand mot mig. Jag skakade den, och Ash gjorde detsamma. Han förde ner oss från scenen, och ut ur arenan. Vi gick tysta genom den långa korridoren. Jag kände mig dum. Nu har jag lett oss in i trubbel. Vart för han oss? Vi kom närmare och närmare ytterdörren. Han stannade upp precis framför den, och vände sig om emot oss.
"Jag tänker inte fråga vad som förde er hit nu på julafton, så jag låter er gå."
Han öppnade dörren åt oss, och signalerade med huvudet att vi skulle gå ut. Det gjorde vi, och han stängde dörren efter oss. Vi kollade på varandra, ochh bara såg chockade ut. Självaste Simon Cowell hade upptäckt oss, och hälsat på oss.
Ashley fick en allvarlig blick igen, och en tår rann ner för hennes kind. Jag gick fram och kramade om henne hårt, och hon började gråta. Det känns så tungt att se henne gråta.
"Zayn...jag vågar verkligen inte." fick hon fram, mellan alla hennes snyfningar.Jag visste inte vad jag skulle göra för att hon skulle ångra sig. Jag ville att hon skulle ångra sig, och göra de här med mig, men ändå, så vill jag inte tjata på henne.
"Ash, kan du inte försöka. För min skull?" sa jag tyst till henne. Hon kollade upp, och hennes ögon blänkte och var fyllda av tårar. Hon såg först ut att tveka, men nickade sedan. Den jobbiga känslan i magen försvann, och jag blev till en lättad känsla.
"Tack!" sa jag, och kysste henne. Hon svarade kyssen, men avbröt den snabbt. Hennes mobil vibrerade, men hon tog inte upp den. Jag pekade mot hennes ficka, där hon hade mobilen.
"Ska du inte svara?" Frågade jag, men hon skakade på huvudet och smålog lite mot mig. När hon log, så blev jag knäsvag.

 

Ashleys perspektiv:

Vi gick på bron i London, och kollade på BigBen. Vi stod där länge, och han höll om mig bakifrån. När vi stod där och kollade ut mot London, så kysste Zayn mig på kinden.

"Jag älskar dig Ash." Viskade han i mitt öra. Jag vände på mig, och kramade om honom.

"Jag älskar dig med." sa jag, och gav honom en lätt puss. Jag kände igen hur min mobil ringde i fickan, och den här gången tog jag upp den.

"Hallå?"
Jag hade inte ens tagit ett halv andetag, tills mamma började pladdra.

"Vart är du någonstans Ash? Varför har du inte svarat när jag ringt dig? Vet du vad klockan är? Är du med Zayn?"

"Mamma ta det lugnt. Jag är i London med Zayn."

"Varför är ni där? Klockan är ett på natten!"

Trots mammas stressande ton, så var jag rätt så lugn, och bara log när hon pratade med mig. Hon borde veta nu vid det här laget att jag inte går ensam ute mitt på natten, att jag har lite vett i skallen.

”Han ville visa mig en sak, sen har vi bara gått runt här och kollat. Mamma, det är lugnt. Vi ska nog ta bussen hem nu.” Sa jag till henne lugnande.

Mamma var tyst en stund, och tillslut mumlade hon, på det sättet som hon gör när hon funderar. Tillslut tog hon ett djupt andetag.

”Ta en taxi hem nu, annars blir det för sent.” Hon lät väldigt bestämd.

”Okej.” Sa jag, och la på luren. Zayn såg på mig med en frågande blick.

”Vi måste åka hem.” Sa jag, och han tog min hand igen.

”Det kanske är bäst så.” Sa han och just i det ögonblicket kom en taxi körande. Han vinkade till den, och den stannade. Zayn öppnade dörren åt mig, och gick sen över till andra sidan av bilen, och satt sig bredvid mig. Han log mot mig och lutade sedan sitt huvud fram till chauffören.

”Kan du köra oss till Bradford?” Sa han.

Chauffören nickade, och började köra iväg.

”Så vad säger du? Är du med eller inte?” Frågade Zayn och la sin arm runt mina axlar. När han frågade mig det, så började det trycka i min mage av nervositet.

”Jag vet inte. Jag tror det.” Sa jag, och la mitt huvud på hans axel. Han kysste mig på huvudet, och la sitt huvud på mitt huvud. Chauffören tittade i backspegeln, och mötte min blick. Hans ögon log, och så koncentrerade han sig på vägen igen, och satt på stereon i bilen.

 

Vi vaknade när vi väl var framme i Bradford. Jag sträckte på mig, och Zayn kollade på mig med sin fina trötta blick. Han gäspade.

”Jag åker med dig hem, så kan jag ta bussen sen.” Sa han och gav mig en lätt puss. Jag ville hindra honom att följa med mig, men han insisterade. Jag kollade ut genom fönstret´. Alla fönster var släckta i alla hus. De här i Bradford måste ha gått och lagt sig nu, och här var tre personer ute på julaftonsnatten, medans alla andra sov.
Jag ville aldrig att den här taxi färden skulle ta slut, för jag ville inte komma ifrån Zayn. Jag ville stanna här i hans famn. Han höll mig hårdare när vi närmade oss mitt hus. När vi väl va framme, så stannade vi fortfarande kvar i bilen, och kollade på varandra. Zayn log mot mig, och gick ut ur bilen, gick runt taxin och öppnade min dörr. Jag tog tag i hand hand och gick ut. Han gav pengar till chauffören, och taxin körde iväg. Jag kollade på honom med en allvarlig blick. Jag var ganska säker på att han förstod exakt vad jag tänkte på.
"Ashley, jag klarar mig okej?" Han kramade om mig, och kollade på mig igen. "Vi hörs imorgon, okej?"
Jag nickade.
"Okej." Sa jag. Zayn gav ifrån sig ett litet fnitter. Han lutade sitt huvud sakta ner mot mitt. Hans varma panna nuddade min, och han kysste mig sakta. Det är vid såna här stunder som man bara vill stanna tiden, så man får hur mycket tid som helst. Men det var omöjligt, och mamma blir oroligare för varje sekund som går. Tillslut var jag tvungen att avbryta stunden, och luta mig bakåt. Han gav mig en förstående blick, och kramade om mig en sista gång.
"Zayn, vi ses ju imorgon." Sa jag och skrattade lite. Han log mot mig tillbaka, och gav mig en lätt puss igen, och gick sakta baklänges mot busshållplatsen.
"Du har rätt. Vi ses älskling." Han vinkade mot mig, och jag gav honom en slängkyss.
"Hejdå." Sa jag, och gick in i huset.

 

Jag kollade mig i spegeln, och granskade noga om det fanns något mer smink runt mina ögon. Sedan tog jag tvålen och gnuggade  mig i ansiktet. Jag hörde min mobil klinga inne på mitt rum. Jag borstade tänderna snabbt, och gick in till mitt rum. Jag la mina vardagskläder på stolen vid fönstret, och kurade sedan ner mig i sängen. Min mobil klingade till en gång till som påminnelse efter första smset, och jag tog upp den från sängbordet. Ett sms från Zayn såklart.
Det var mysigt idag. Träffa Simon och allt. Saknar och älskar dig. Godnatt xx Stod det. Jag läste om det flera gånger, och blev varm varje gång jag läste det. Efter några minuter kom jag på att jag måste svara på det också, innan han somnar. 
Ja, det var jättemysigt. Vi hörs imorgon. Älskar dig med. Godnatt :) x Skrev jag som svar. Jag läste hans sms två gånger till, och la sedan tillbaka mobilen på sängbordet. 
Jag har aldrig kännt såhär i mitt liv förut. Älskad och ombrydd. Jag visste inte ens att någon kunde älska mig så som Zayn älskar mig. Han har förändrat mitt liv, och gett mig gott självförtroende. Plus så har han fått mig att redan känna mig hemma här i Bradford.

.............................................................................................................................................................................................................................

ÅH! Efter typ 67897654 års väntan är jag äntligen klaaar med kapitlet! Ida, jag VEET att du har väntat, och nu är det ääntligen klart! Oj vad jag har kämpat med att få inspiration och tid med att skriva. 

Hoppas ni gillar det, och gilla också på FACEBOOK och KOMMENTEERA! :D




Postat av: Ninni!

Det är jätte bra :D Fortsätt så! Om du har lust kan du kolla in min blogg :)

2012-01-29 @ 20:22:06
URL: http://oddstory.blogg.se/
Postat av: Cassandra

asså du är så sjukt duktig på att skriva, och jag ler mig igenom hela texten. fortsätt såhär, du är grymt duktig johanna :D <3

2012-01-29 @ 22:44:55
Postat av: Anonym

super braaaaaaa, längtar tills nästa!!! :D

2012-01-30 @ 13:28:29
Postat av: Hanna

Grymt :D

2012-01-31 @ 18:52:05
Postat av: Ida Skoglar

ÄLSKAR :D hihi, väntat har jag väldigt länge ;))

2012-01-31 @ 19:31:54
URL: http://myonlylovestory.blogg.se/
Postat av: Desirée

SÅ BRAAAAA!!!! :D

2012-02-01 @ 17:58:14
URL: http://myonednovell.blogg.se/
Postat av: Sara

När kommer nästa, kan kanppt vänta :D

2012-02-02 @ 20:07:21
Postat av: My

Jätte BRA :D

2012-02-03 @ 17:07:13

    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar: